Den fruktade nervsjukdomen har en försvagande effekt på de drabbade och antalet fall ser nu ut att öka snabbt.
Enligt WHO:s siffror från augusti 2023 har antalet fall i världen fördubblats under de senaste 25 åren.
I Danmark beräknas det att 12 000 människor för närvarande lever med sjukdomen. Detta antal förväntas dock öka till 20 000 år 2040. Eftersom det inte finns något officiellt register över Parkinsons fall baseras denna uppskattning på antalet personer som får behandling för sjukdomen av neurologer och privata läkare.
Även om ökningen är betydande har inga studier ännu genomförts som tydligt kan förklara orsaken till detta.
Per Borghammer, professor vid avdelningen för nuklearmedicin och PET vid Aarhus Universitetssjukhus, är en av många forskare som letar efter en förklaring till den ökande förekomsten av Parkinsons fall. Han förklarar att även om befolkningens ökade medelålder kan leda till att fler sjukdomsfall inträffar sent i livet, kan detta inte ensamt förklara den ökande incidensen av Parkinsons.
Per Borghammer och hans team har forskat om hur Parkinsons utvecklas, och de har fått övertygande bevis för att sjukdomen börjar utanför hjärnan, speciellt i nässlemhinnan eller tarmen.
"Vad är speciellt med dessa två platser? De är i nära kontakt med omvärlden, förklarar Per Borghammer.
"Det är en rimlig hypotes att föreställa sig att de saker vi andas in genom näsan eller får i oss när de når tarmen, som infektioner, gifter, bekämpningsmedel, kan utlösa sjukdomsprocessen", fortsätter han.
Parkinsons manifesterar sig olika hos de drabbade. För 50-årige Ole Lystrup Iversen började det för snart sju år sedan med muskelstelhet och nedsatt funktion i vänster hand. Han var mitt i en hektisk karriär som apoteksägare och styrelseledamot i Danmarks Apotekerforening när han blev en av de 12 000 danskar som levde med Parkinsons sjukdom. Symtomen har sedan dess blivit allt svårare.
Sjukdomen har både fysiska och kognitiva symtom. Några av symtomen inkluderar handskakningar, muskelstelhet, förstoppning, förlust av ansiktsuttryck, talsvårigheter, dålig sömn, depression och demens.
Parkinsonförbundet har varnat för fortsatt användning av glyfosat i jordbruket på grund av oro för dess eventuella koppling till utvecklingen av sjukdomen. De föreslår istället att glyfosat godkänns för användning endast under en kortare tid samtidigt som forskning bedrivs för att undersöka bekämpningsmedlets eventuella koppling till Parkinsons sjukdom.
Glyfosat godkändes för användning i EU:s medlemsländer fram till december 2033, trots protesterna. Parkinsonförbundet för dialog med sina europeiska systerorganisationer om pågående forskning. Om nya resultat om sambandet mellan Parkinsons och bekämpningsmedel kommer fram kan det europeiska godkännandet för användning av glyfosat till exempel dras in.
Källa: berlingske.dk
Comments